wordpoo

Ah shit. krazeh. ber verkligen om ursäkt för mitt beteende i morse. åh majh gadd. Men ja, ibland, ganska ofta faktiskt så är det så, det är verkligen hopplöst, orkeslöst, och värdelöst. men som sagt, man härjar igenom dagen och inser sen att det är väl endå ganska rätt okej. Och är det något jag har lärt mig de senaste åren är att man inte ska ge upp saker och ting för lätt, måste alltid hålla kvar i det där hoppet lite lite till. Tänkte hanka mig fram såhär till sommaren, spara på mig så mycket pengar att jag säger adjö till allt nu i vår. Ha en fin sommar, göra det jag alltid velat, övervinna världen och mig själv. Sen ser vi vad som händer helt enkelt. Så länge jag kravlar och hankar mig fram genom varje dag, inte möter alltför stort motstånd så är det ingen stress, det är okej.