wordpoo

vet ni en sak. mitt liv suger just nu för tillfället. allt är crappylicious utan det där härliga. Det har snöat men jag har förbannat det äckliga slasket och önskat det växthuseffekt. Inatt var en sådan natt som jag annars tycker är det bästa på hela året. Det är min favorit när natt och snö fungerar i kombination och ger mörkret ett orangefärgat ljus. Jag älskar det. Igår blundade jag för det.

Jag saknar allt så det riktigt svider. Jag hatar allt att jag vill rymma ur min kropp. Min hjärna terroriserar mig och min själ vrider sig. Jag får inte plats fastän jag är tjock och jag jagar aldrig längre mina drömmar. En dröm är en dröm och det är en verklighet vi lever. Drömmarna står på översta hyllar och jag når inte ens på tå, och drömmar skall man inte nå så det är inte ens någon idé att leta efter en sko med platå.

Och nej, jag är inte en negativ person. jag är realist, måhända med en gnutta cynism i mig.

Men med detta skrivet tänker jag slå igen boken för ett tag kanske. Men ja, det kommer nog dyka upp en hel del youtube-klipp endå, jag är ju inte direkt vad man kallar konsekvent.