17 Your favorite memory
favoritminne... Jag har många favoritminnen. Allt från alla fina kvällar på Marholmen då jag stått på berget och tittat ner på alla mina fina vänner och hört ljuden av skratt, diskussioner som går ut på att överrösta varandra och klättrande genom taggbuskar och över stenar. Springturen ut ur kyrkan på studenten och den underbara flakturen med en doft av fulchampagne och frihet. Eller under Håkans 10års jubileumsspelning på way out west i somras som bara exploderade i känslor. Eller den enda gången jag fått utegångsförbjud för att jag hade 40 graders feber, men fullkomligt struntade i att vara hemma och istället åka till stan och njuta av en grym Looptroop spelning på kalaset då himlen fullkomligt öppnade sig och det vräkte ner regn i takt med att jag tappade rösten totalt.
Jag har verkligen, nu när jag tänker efter, så himla många fina minnen. Det går inte att välja ut ett som är mitt absoluta favorit minne. Men jag tänker framförallt på två minnen, men två av mina favorit personer.
Det ena är med min lady in red Gnorrops, och det är inte alla kvällar vi har fördrivit tillsammans på jobbet under sommarkvällarna då vi haft danstävlingar och lottat ut hulkenglassar eller alla kvällar vi har drivit runt i området och bara tjötat om allt och exakt ingenting. Nej, det är ett tillfälle på Malta förra sommaren då vi hängde runt själva och hade sådär kul som bara vi kan ha. Det hela slutade med en kort filmsekvens från en bartoalett då man ser ljus flimra förbi tillsammans med min sång till fäzzt fäzzt fäzzt.
Det andra minnet för med min kära härjkompanjon Lotten. Våra kvällar har alltid varit ett enda stort härj med massa röj. Alla gånger det slutat med att vi kryper hem från bussen efter att ha varit i stan för att 'bara ta någon öl' eller liknande. Eller de gånger då vi efter bara ett litet tag i stan insett att 'näe fan vi köper snacks å drar hem istället'.
Nej serrni, det handlar om ett minne från Peace&Love -09! Jag och my partner in crime lyckas hitta coca cola på området efter långt tids sökande då det nämnda märket inte såldes på festivalen. Men för att få njuta av våran skatt i fred måste vi vänta tills vårat camp är tomt på folk. Kruxet blir att just denna natt är det ständigt folk i vårat camp, så det slutar med att vi får dygna och sitter klockan sju på morgonen, kanonfulla och glada av att äntligen få höra det välbekanta pysandet av en nyöppnad colaflaska. Efter att blivit iväg skickade från vårt camp av sovande vänner vandrar vi campingen runt, hittar en underbar orginalare vid namn Alexis vid bajamajorna, skapar en tröja till Kebabachus ära och får fruktansvärt snea blickar från Securitasmän på fyrhjuling. Himla härligt helt enkelt.
Jag har verkligen, nu när jag tänker efter, så himla många fina minnen. Det går inte att välja ut ett som är mitt absoluta favorit minne. Men jag tänker framförallt på två minnen, men två av mina favorit personer.
Det ena är med min lady in red Gnorrops, och det är inte alla kvällar vi har fördrivit tillsammans på jobbet under sommarkvällarna då vi haft danstävlingar och lottat ut hulkenglassar eller alla kvällar vi har drivit runt i området och bara tjötat om allt och exakt ingenting. Nej, det är ett tillfälle på Malta förra sommaren då vi hängde runt själva och hade sådär kul som bara vi kan ha. Det hela slutade med en kort filmsekvens från en bartoalett då man ser ljus flimra förbi tillsammans med min sång till fäzzt fäzzt fäzzt.
Det andra minnet för med min kära härjkompanjon Lotten. Våra kvällar har alltid varit ett enda stort härj med massa röj. Alla gånger det slutat med att vi kryper hem från bussen efter att ha varit i stan för att 'bara ta någon öl' eller liknande. Eller de gånger då vi efter bara ett litet tag i stan insett att 'näe fan vi köper snacks å drar hem istället'.
Nej serrni, det handlar om ett minne från Peace&Love -09! Jag och my partner in crime lyckas hitta coca cola på området efter långt tids sökande då det nämnda märket inte såldes på festivalen. Men för att få njuta av våran skatt i fred måste vi vänta tills vårat camp är tomt på folk. Kruxet blir att just denna natt är det ständigt folk i vårat camp, så det slutar med att vi får dygna och sitter klockan sju på morgonen, kanonfulla och glada av att äntligen få höra det välbekanta pysandet av en nyöppnad colaflaska. Efter att blivit iväg skickade från vårt camp av sovande vänner vandrar vi campingen runt, hittar en underbar orginalare vid namn Alexis vid bajamajorna, skapar en tröja till Kebabachus ära och får fruktansvärt snea blickar från Securitasmän på fyrhjuling. Himla härligt helt enkelt.
Kommentarer
Trackback
