wordpoo

jag har börjat bli så huslig att det inte finns något slut på det. Varje dag är det något nytt uppdrag på hemmafronten som jag tar mig an. Och sen slutar jag lagom till att det är dags att sätta igång med middagen, för det framställer jag minsann själv varje kväll också. Ja, husets lilla husa har jag blivit. Dock är det bara en person som drar nytta av det så då är det okej, inte så att alla utnyttjar min välvilja och får mig att springa benen av mig varje dag för alla tjänster jag ska genomföra..

Annars då? Ja, annars då så vet jag inte. Det är mitt mest frekventa svar och de tre orden som tycks bygga mina dagar. Jag vet inte alls. Jag tror jag har gått och tappat bort mig själv lite mitt upp i allting. Jag finner ingen mening med sömn och jag tycks inte ha någon handlingsförmåga kvar.

River en vacker dröm videon Håkan släppte för några dagar sen och som även jag lade upp för ett tag sen verkar dyka upp överallt just nu. Jag lovar, varannan blogg har den länkad och den härjar runt på facebook såväl som i privata länkningar. Jag kan inte låta bli att tänka att det är för att vi alla innerst inne också hoppades att det var en spegling av vårt göteborg. Vi vill också till vårt yttersta leva i det där soldränkta goa glaá göteborg där allt sker till tonerna av skratt och gatumusikanter och man alltid hinner till den där spårvagnen. Vissa har en syn på sin stad som är närmare den i videon än andra, men vi vill alla ha de där som Håkan tycks ha i sin relation till vår hemstad.. och kanske är det därför jag lyssnar på hans musik.. dels av avundsjuka till hans relation, men också för de textrader som bara tycks vara skriva i ens eget hjärta och själ, de rader man inte kan förstå hur någon annan har kunnat sätta ord på...