wordpoo

Jag tänkte avslöja några av mina svaga punkter för er. är ju endå ledig idag och måste jobba på att rycka upp mig så jag tar mig in till stan idag liksomliksom. Men svaga punkter var det vi pratade om, eller jag skrev om kanske rättare sagt. De svaga punkter som skall avslöjas idag är: herrar!

• ett. Jag tycker det är så otroligt nördigt gullig och 'stor teddybjörn'igt när äldre herrar, extradubbelplus om de är musiker eller, så att säga 'brinner för musiken', musiken är smörjmedel för deras arma själar, har på sig PIANOSCARFAR! Så himla trevlig scarfs. Scarfen, som jag inte vet vilket märke den tillhör är ju bara så underbar och kan bäst beskrivas på föräldraspråk, HIPP! Liksom, "titta vilken hipp scarFFF Harald har". "Oh, look, it's the singer in Toto, Joseph Williams, whata luuuvly pianoscarf he's wearing, it's really hipp."

Joseph Williams, så underbart nördsöt. Vill ju bara nypa honom i kinderna typ.

• två och en otroligt svag punkt jag har, lite äldre herrar, pappor att föredra, som är lite 'rockiga'. Som när det är spelning, isch Lisebergus typus, och föräldrar har lite för 'häftiga' kläder och de står och mamma/pappa-dansar och man bara typ slår sig för pannan och önskar att något sköt en i huvudet långsamt. Men sen så finns det några som skiljer sig från hela massan och bara står där och blir förlåtna för alla 'stampa-takten-med-foten' och gråstänk i håret bara för att det är så e n o r m t f r i k k i n rätt! Åh, så svag punkt för mig. Dör lite på dom. Luuuuuuvin' them.