wordpoo

Min moder är som så många andra mödrar, världens bästa mamma! Och jag vet, alla säger det, men min kära moder är verkligen det. För trots att hon ibland blir alldeles för överexalterad vad det gäller favoritfärgen orange och kan matcha den utan dess like så har hon alltid varit en människa som jag önskar bli.

 

Så vem är hon, min moder? Hon är högljudd, hon är från Borås med tillhörande dialekt. Hon har gått X antal datorkurser och fortfarande kan hon inte söka på google. Hon försöker verkligen helhjärtat lägga an med ett lite häftigare, yngre språk med tveksamma framgångar. När hon nyser är det på gränsen att fönsterrutorna spricker och hon har en vana av att knycka téer.

 

Nej men allvarligt. Det är fånigt, jag till och med sådär superduper fånigt, men min mamma är nog den bästa och vettigaste mamma jag vet. Hon har verkligen inte alla hästar i stallet eller kottar på granen, men hon har de viktigaste sakerna klart för sig. Hon vågar se saker, hon vågar leva i verkligheten och anpassa sig efter den. Ibland kan jag inte tycka att någon kan vara mer stenålder eller störande än henne, men oftast är hon en sådan där perfekt mix av vad en mamma ska vara... Och framför allt så vet jag att hon alltid kommer vara där, och alltid, ibland alldeles för mycket, göra så att jag kan få det bästa av allt som finns och göra allt jag vill.